Trond Leet
Vad ser ni mest fram emot på Vattuvägsturen?
  Det vi ser mest frem til på turen er få til et godt samarbeid med hesten og være i godt lag med trivelige folk. Delta aktivt for å løse utfordringer undervegs.         Vi ser også fram til å lære mer om hvordan forbøndene foretok sine reiser.            
Vilket år blev den första foran i DFF regi?
   Vår første tur med DFF var i 2019 å vi kjører i år vår 27. e   tur til Rørosmarknaden og har i alt kjørt med 5 forskjellige kjørelag.
Stämningen i Röros under marknadsveckan är speciell, hur skulle ni beskriva den?
  Rørosmaknaden er spesiell ved at så mange forbønder samles fra flere kjørelag og skaper stemning i ferdasgårdene. Vi har i alle år kjørt kanefart med turister og fått gode tilbakemeldinger på hestenes og ferdasgårdenes betydning for marknaden.
Kör hela turen.

Aud Leet 
Dräng åt maken Trond.

Anders Ante Svensson
Berätta lite om hur du kom i kontakt med DFF
   Jag har varit intresserad och deltagit i olika forkörningar främst lite kortare turer i ca 20 år.
2012 deltog jag i en tur från Leksand till Stockholm (Globen )och lärde då känna några ur föreningen, detta ledde till ökat intresse för föreningen och dess verksamhet.
Jag har dom två senaste åren haft möjlighet att delta i vinterturen men tyvärr fått sjuk häst och tvingats avstå vilket gör att jag i år valt en annan häst för turen.
Vad anser du är det viktigaste att ha uppsikt på när hästen går flera timmar varje dag under en längre period?
  Några saker jag tycker är extra viktiga att hålla koll på vid en sådan här tur är att hästen får i sig tillräckligt med salt för att kunna tillgodogöra sig fodret och dricka tillräckligt med vatten.
Det är också viktigt att hålla selen ren och rätt tillpassad under turen, vara observant på skav och att det kan behövas justering under resan.
Detta kan jag inte vara utan i släden:
  Viktiga saker i släden är förstås hästens foder och utrustning men även lite kaffe till kusken!
Kör hela turen.

Kämp Johan Larsson
Jag är uppväxt med hästar och kört och ridit i skog och mark mycket. Har för tillfället tre ardenner i åldrarna  3, 5 och 18 år.  Detta är första hela foran för mig. Har hjälpt far med lite kringsaker igenom åren då han var med.
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
  Jag ser fram emot gemenskapen och äventyret som en sådan tur ger möjlighet till. Även att medverka till att traditionen fortsätter.
Dräng åt Ante.

Maria Ivarsson
Vad ser du mest fram emot inför Vattuvägsturen?
  Ser mycket fram emot turen, samarbetet med hästen och umgås med trevligt folk, med samma intressen. Få uppleva fin natur och allt det kulturella och väldigt tacksam att få medverka till att denna tradition fortsätter.
Vilket år körde du den första foran?  2014
Har du något minne från den?
  Minnena är många, alla fina hästar, trevliga och kunniga hästfolk.                 Vacker natur, sång och musik och inkörningen på Röros marknad var väldigt mäktigt, glad och stolt att vi klarade av turen tillsammans jag och Loke, men även ledsamt att lämna alla nya goda kamrater.
Hur viktigt är supporten hemifrån från familj, när du är på tur?
  Supporten hemifrån är väldigt viktigt. Att ha släkt och vänner som sköter det praktiska med barn och övriga djur hemma, så att man kan åka iväg.
Kör hela turen.

Åsa Friman
Detta blir min första tur som dräng och i år blir det tillsammans med Maria Ivarsson och Loke. Tidigare har jag kört 2016 och 2017 med min Ullmin.
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
   Jag ser framemot att få uppleva dessa dagar tillsammans med klokt hästfolk,  duktiga hästar, härlig stämning och mycket historia.

Vad anser du är det viktigaste i hästens träning inför kommande fora?
Jag tycker det viktigaste är att hästen har en riktig grundkondition när man har en häst som gått några foror och vet vad det är frågan om.
Hur många turer har du kört hittills?
Jag har varit med på 11 st och Julle gör sin 10:e nu 2020
Berätta om något minne som du bär med dig från tidigare turer.
Det är nog från turen 2012 när vi skulle starta vid Leksands kyrka och de
sla ur mycket folk som helst runt om oss och väldigt nära hästarna. Just när vi ska börja gå smäller Julles bröstrem av och bogträna står rätt ut.  Som tur är så var Julle ganska lugn och vi hade en extra i släden så inom 5 minuter så hade jag fått på den nya remmen
Stämningen i Röros under marknadsveckan är speciell, hur skulle du beskriva den?
Ja det är en härlig känsla att vara i Röros under marknaden, framförallt inkörningen med allt folk som står och tittar på.
Detta kan jag inte vara utan i släden:
Det är putiluttin som jag fått av Stig & Majlis och som följer mig på varje tur.
Kör delad tur.

Eli Storsand
Er så utrolig glad og takknemlig for å få være med, og for første gang få reise med Jocke og Julle.
Har du deltagit på tidigare foror?
  Første gangen jeg var med, fikk jeg turen i gave av Sigurd og Veronica. Jeg var da med på siste del av turen og storkoste meg.
Deretter ble det to år på rad med Tone og Ludde. To turer med masse opplevelser og nye erfaringer. Masse snø og spennende utfordringer.
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
  Gleder meg veldig til å treffe igjen alle jeg har blitt kjent med gjennom foreningen. Til å oppleve reisen sammen med dere og delta i fellesskapet.             En utrolig flott og inkluderende samling med mennesker som jeg har blitt veldig glad i.
Dräng åt Jocke.

Sonja Bond
Berätta om hur du kom i kontakt med DFF.
  Eftersom jag bor efter Falugatan och alltid har levt med skogskörning som en naturlig del i livet då min Far har jobbat med häst i skogen, så föll det sig naturligt att jag blev med.
Beskriv känslan när du kör in på Malmplatsen i Röros.
  Känslan är skräckblandad förtjusning. Det är en sån liten del av allt det här med vinterturen och det är inte det jag strävar efter utan det är själva turen som är upplevelsen för mej.
Men visst pirrar det i magen och jag glömmer av att andas, men så skönt när det är över och allt har gått bra.
Detta kan jag inte vara utan i släden: 
  Yxan måste alltid vara med, plattjärn till ev skakelbrott. Extra remmar till selen och sång och musik.
Kör hela turen.

Evald Langsjövold
Har du deltagit på tidigare foror, och vilka år: 
  Jeg har vært med på nesten hver eneste tur på deletapper helt siden 2000.
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
  Forventningene til årets tur er som tidligere år å oppleve naturens lugn og ro, i takt med hestefølges sakte marsj mot målet. Håper å få bidra med sang og musikk som skaper munterhet og glede blant deltagere. Koble seg bort fra dagliglivets stress og mas, og leve noen dager i takt  med naturens puls. Godt kameratskap og menneskelig varme.
Dräng åt Sonja.

Hur många foror har du kört och vilka minnen har du från dessa?
 Jag har varit med DFF på en sommarfora 2016 och tre vinterforor 2017, 2018, 2019.                                                        Före det har jag varit till Elverum 2010 och 2011 samt Sträte 2012 och 2013.  Det jag minns från den första foran var 33grader kallt i Risbekken 2010. 
Det jag imponerades mest över var min lilla häst 2018, när vi gick genom mängder med snö, han hade trugor för första gången och vi vandrade i meterhög snö där medlemmar i DFF gått före och trampat väg.
Vad är det som gör forbondelivet så speciellt för dig?
Att umgås med hästen och likasinnade människor på turen. Se nya vyer i sakta mak.
Vad ser du mest fram emot inför kommande vintertur?
Snön! 2018 hade vi 90 cm snö här i Ljungåsen, det var snö överallt. Nu 2020 har vi barmark, det har jag aldrig varit med om. Jag kör vagn för att träna! 
Längtar efter snö!
Dina bästa tips för att hålla sig varm under stockeldsnätterna?
Hålla sig torr, ligga på renskinn tätt ihop med drängen, en fäll över och pälsmössa på!
Detta kan jag inte vara utan i släden:
Hästens täcke, trugor, mat, vattenhink, matskål och saltsten.
Till mig? Vantar pälsmössa sjal. Rep är alltid bra att ha och en yxa. Apelsin och choklad  som nödproviant.
Mvh Tone 
Kör delad tur.

Ylva Syvertsen
Jag har deltagit på foror som startat i Västerdalarna med sikte på Grundsetmartn & Sträte med omnejd. På dessa turer har jag medverkat sedan 2009.
Att få förmånen att delta som dräng på årets Vattuvägsturen och då tillsammans med Dalarna-Femund forkörarförening har varit en mångårig dröm som nu går i uppfyllelse.
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
  Det jag är mest spänd på och ser fram emot är bla. stockeldsnatten och givetvis att få umgås med likasinnade med passion för hästar och forkörning.
Dräng åt Tone.

Kjetil Mjönerud
Hur många foror har du kört och vilka minnen har du från dessa? 
  Jeg har vært med på vinterturene fra Sverige til Røros siden 2012. Turer som har gjort at jeg har truffet mange fantastiske mennesker og hester som har gitt meg mye glede og nye varige bekjentskaper. Hestefolk som har gitt meg mere kunnskap om hest, folk, klær, kultur og ikke minst varetransport av ulike slag etter vinterveier.
Vad är det som gör forbondelivet så speciellt för dig?
   I vårt konkurransesamfunn er det så lærerikt å være sammen med så mange mennesker som samarbeider om alt på vår vei mot vårt felles mål. Vi kommer svært nær hverandre i samtaler på sleden. Vi gråter og vi ler. Vi er stille og vi er fulle av energi og finner på artige ting under turen som gleder og gir energi til andre. Vi ser tydelig at våre hester trives i vårt samhold og har humøret oppe under hele turen.  
Vad anser du är viktigt att ha uppsikt på, när hästen går flera timmar varje dag under en längre period?
   Jeg har gjort en feil på en av mine vinterturer. Jeg glemte salt til hesten. Hesten har behov for ca 50 til 70 gram salt i døgnet under slike påkjenninger. Hesten drakk lite under turen og ble tydelig dehydrert på slutten av turen. 
Detta kan jag inte vara utan i släden:                                                                                      Det er mange ting som er viktig å ha med på turen. For hesten er truger det første jeg pakker med. Et svært godt hjelpemiddel for hesten når snøen og sporet ikke bærer hesten. Ellers er gode klær viktig. Å være varm på håndleddet, halsen, hodet og ben er viktigt.     
Röros kyrka håller forbondemässa under onsdagskvällen, vad betyder den för dig?                                                                                                                                           På Røros er vi så heldige som får lov å bo og være i Langknutgården. Her deler vi vår kunnskap til besøkende og drifter gården. Forbondemessen på Røros gir oss felleskap mot de andre kjørelagene. Vi hører på mange fine opptredener av svært gode musikere. Dette gjør at vi vil komme igjen på messen hvert år.
   Ja, vi er heldige som får lov å være med på disse turene år etter år. Dette er turer og samhold som beriker mitt liv og velvære hele året. // Kjetil
Kör hela turen.

Vilket år körde du din första fora och hur många turer har det blivit hittills?
Har kjört til Röros i snart 25 år. Kjört med DFF siden 2014.
Dina förväntningar inför kommande tur?
Håper at det blir en fin tur og at hesten fungerer.
Ser fram emot fellesskapet och naturen. Gleden med og kjöre ny rute som er unikt i DFF.
Kör hela turen.

Marit Draxen
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
Jeg gleder meg til og väre med på tur å väre langt inne i skogen, kjenne på stillheten, vakre farger på himmelen. Samspillet med alle hester og folk som lager trivsel sammen. Ingen tidspress, just relax.
Dräng åt Per.

Kan du beskriva din dölehäst Ellvar?
Ellvar är en brukbar häst, men kräver sin man.
Hur länge har du ägt honom? Haft honom sedan han var tre år.
Vilket år körde du första vinterturen? 2001
Vilket är ditt starkaste minne från alla turer du kört?
Det lämpar sig inte att ha med på hemsidan!!
Kör hela turen.

Har du deltagit på tidigare foror, och i så fall vilket år:
Jeg har vært med på vintertur siden 2014. 
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
På årets tur ser jeg frem imot dagene i skogen med ro, natur og vintervær. Å sitte bak hesterompa og la timene gå. Samholdet i gruppen og de gode samtalene.
Dräng åt StorPo.                                                                        Foto;  Inger Johanne Indset

Kjell S Kristofferstuen, alias Vildmannen, alias Toddyboy.
Har du deltagit på tidigare foror, och i så fall vilket år:
Jag har varit med på alla turer sedan 2000, förutom 2006. Kör  alltid i täten på foran och alltid på skidor.

Har som uppgift att kolla terrängen, spår, isar, göra vägval till hästarna om det är blött och marken inte håller.

Hjälper till att risa övergångar som vi måste ta oss över för att komma fram.
Letar efter vattendrag där vi kan vattna hästarna och stanna för lunch och vilopauser.
Bjuder på solbärstoddy blandad med super och varmt vatten.
(solbär=svarta vinbär)
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
Träffa alla goda vänner, fint vinterväder, härliga upplevelser tillsammans som en stor familj.
Kör hela turen.                                                                           Foto: Jan Nordvålen

Anna Dahlgren

Anna, jag vet att du har varit med från allra första början i DFF. Berätta lite om hur det startade.
-Jag fick förfrågan 1998, av Kika om jag och min far ville följa med och köra häst till Röros. Hon hade varit med ett år innan och kört med Sigurd det visste jag ju. Jag hade ingen aning om vad det innebar egentligen, men en vältränad häst hade vi ju eftersom jag var hemma då och hade den tiden och var ofta dräng åt min far som körde timmer i skogen den vintern. Vadmalskläder fanns och tjärved så jag tänkte att:- ok då! Röros vore ju roligt att se! Så den dagen jag stod i Nybo i norra Dalarna med vårt ardennersto Bläsan och skulle starta var jag ganska spänd. Den turen ändrade faktiskt mitt liv på ett sätt. Sedan var jag fast! Året efter bildade vi föreningen. En sak som är stor skillnad från idag är att från början var det inte många i byarna när vi åkte igenom som brydde sig speciellt mycket om oss. Det var ingen speciell uppståndelse. Vi var ju inte heller så många ekipage. Vi hade en handkassa och betalade för oss på plats för mat och husrum. Men vi hade ju förvarnat innan såklart. Det var ju inte så vi bara kom och knackade på….oftast inte i alla fall ...
Jag saknar flera av dem som var med tidigare, några har även gått ur tiden. Men det är ett stort privilegium att få ha lärt känna dem och vi har tillsammans skapat många fina minnen. Och det fortsätter vi med nu med nya härliga människor. Det är en gåva att få träffa likasinnade, som är på samma våglängd och har intresse för häst, natur och historia. Det är människorna som gör turen. Och så hästarna såklart! 
 
Kläderna som forkörarna bär, har en lång historia bakom sig och en praktisk funktion. Hur ser din ”forkörargarderob” ut?
- Den har växt genom åren kan man säga. Många av de klädesplagg jag äger idag använder jag även till vardags när jag är ute och kör eller jobbar på gården. Det är möjligtvis bara kjolen jag inte använder hemma. Första tiden hade vi tjejer inte kjol på turen utan det var vadmalsbyxor som gällde. Det har varit roligt att delvis sy kläder själv och även fått en del uppsytt. Intresset för tidsenliga kläder har ökat.  Någon som jag tycker har bidragit mycket i vår ”klädkod” är Jonas Wikdahl som hjälp många av oss med de tidsenliga superbra pälsmössorna! Till exempel. Jag älskar min mössa som är fodrad med lammskinn från gården och klädd med kronhjort!
 
Vad ser du mest fram emot inför Vattuvägsturen?
- Norska fjällen. Alla vänner. Småpratet. Träffa min dräng Kika mer och sedan se min häst arbeta. Samarbetet med henne. Och veta att hon är stark och tycker det är riktigt roligt!.
 
Röros kyrka håller forbondemässa under onsdagskvällen, vad betyder den för dig?
- Det har ju inte alltid varit mässa på Röros med oss forkörare och jag har inte alltid varit med varje gång. Men nu när de gjort om mässan och det är vi som håller i den i samarbete med Kyrkan tycker jag det är en fantastisk tillställning. Stämningsfullt! Det verkar finnas massor med kunskap och duktiga musiker/konstnärer/artister i våra gäng! Jag har många fina minnen från se senaste mässorna. Några som sticker ut är tex när Maren Skjei, på dragspel spelade en egenkomponerad låt till sin far Oddbjörn eller när vi kulade så det ekade i kyrkan för några år sedan. Och när Sonja sjöng förra året. Det var magisk. Tårarna rann på mig…
 
Hur många foror har du kört?
- Osäker. Sedan 1998 med uppehåll några gånger när barnen var i magen eller när de var små eller nyfödda. Det kan vara 15 turer kanske …
 
Detta kan jag inte vara utan i släden:
Oj- det är en massa saker egentligen. Men jag gillar ju att packa allt i påsar- så jag skulle nog säga alla olika sorters förvaringspåsar jag har i olika storlekar. Sedan har jag extra påsar med och de packar jag också i en påse…..

Beskriv din häst Juni:
Min häst Juni 6 år, är en klok och känsligt häst som är lika stark som stor. Har haft henne i min ägo sedan hon var 6 månader.
Hur många turer har du kört?
Jag var med mitt första år, 2006 som dräng. Har kört några foror både som dräng och kusk. Men sist jag var med var 2013, så jag ser så fram emot att få åka på tur med detta härliga gäng igen. 
Vad ser du mest fram emot inför Vattuvägsturen?
Det ska bli roligt och intressant att efter några års uppehåll köra foran igen. Även att få se vad denna dam har att leverera, ska bli spännande.
Kör delad tur.

Har du deltagit på tidigare foror, och i så fall vilket år:
Jag har varit med 2010 och 2013, hela turer. Före det har jag varit med någon enstaka dag något år.
2012 deltog jag i en fora som startade i Leksand och avslutades på Globen i Stockholm.
Vad ser du mest fram emot på Vattuvägsturen?
Det jag mest ser fram emot är att åka tillsammans med Lina och hennes Juni, som är född till en forkörarhäst hemma hos mig och Micke.
Alla turer är olika och jag ser fram emot nya upplevelser tillsammans med ett fantastiskt gäng! Inte en dag är tråkig på foran! Jag längtar!
Dräng åt Lina Frost.